Att uttrycka sig om musik (Lucia)

Ur ”Centralt innehåll” (Lgr11)

  • Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Kunskapskrav:

Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt/utvecklat/välutvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.

 

Frågor där du kan uttrycka dig om lucia:

Med dessa frågor är tanken att du ska kunna förklara vad tycker om viss musik, men samtidigt kunna förstå att andra kan tycka annorlunda och varför de tycker så. Tänk på att alltid utveckla dina svar. ”Varför?” är en bra fråga att ställa sig själv.

  1. Vad betyder Lucia för dig?
  2. Vad tror du det betyder för någon som är äldre? (t.ex. farmor, morfar osv.) Varför?
  3. Om någon inte tycker om Lucia, vad tror du att det kan bero på?
  4. Har du själv något tydligt minne från ett Luciatåg som har påverkat dig?
  5. Vilka låtar tycker du är viktigast att ha med i ett Luciatåg? Varför?
  6. Om du får välja en ny låt att lägga till i ett luciatåg, vilken skulle du välja? Och varför tycker du att den skulle passa bra?

Maila dina svar till:

jonas.helander(snabel-a)karlstad.se

Fakta om Lucia

Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer och denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden.
Lucia är även ett helgon i romersk-katolska kyrkan med ursprung från Sicilien. Dagens nordiska luciafirande har dock inte mycket gemensamt med helgonkulten.
• Ordet lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus.[1]

Historia
Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder.
Ungdomarna hade sin egen tradition på årets längsta natt. Det var att dra runt mellan gårdarna i grannskapet och sjunga visor, för att på så sätt få pengar och gåvor, skämta och skrämmas lite. Ofta sjöngs några av de många Staffansvisorna, som i sista versen ofta har en anspelning på brännvin eller gåvor, vilket man ville ha från gården man sjöng för. Samma fenomen uppträdde på valborgsnatten då det kallades att sjunga maj. Såväl tiggar- och skämtsången kring lucia, som att sjunga maj har alltså överlevt in i våra dagar, fast i förändrade former.

Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena; omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen (se även Sveriges Lucia) har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, i Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.[3]

På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, firas en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en ”flygande åsna” som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

Modern svensk luciatradition
Ett vanligt luciatåg består av ett följe som sjunger sånger och visor med Lucia-, Staffans- och jultema. Eventuellt har man också med sig och bjuder på kaffe eller glögg, lussebullar och pepparkakor. Det moderna luciatåget har alltid en lucia, klädd i vitt med ljuskrona på huvudet och ett rött band om magen. Lucian följs av tärnor, i likadana vita långa särkar som lucian men med glitter eller kransar i håret och ibland även glitter eller andra band om midjan. Stjärngossar som framför Staffansvisan brukar höra till.
Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm.[12]
Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen i Stockholm, där Adolf Fredriks musikklasser, Stockholms musikgymnasium och Stockholms läns blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.

Slagverksinstrument

Det finns många olika slagverksinstrument. Man kan dela in dem i flera olika grupper: tre vanliga grupper är: Trummor, Skakinstrument (shakers) och melodiska (mallet).
Trummor:
Pukor (Timpani):
https://youtu.be/JFhVIuli8rM
Bastrumma:
https://youtu.be/gZfFZFFh_qQ
Djembe
https://www.youtube.com/watch?v=eNX0VZuOwyY

Skakinstrument:
Shaker
https://www.youtube.com/watch?v=baiEjwY4GOU&feature=youtu.be
Tamburin
https://www.youtube.com/watch?v=3nAVMOMrUac

Lite blandat:
kastanjetter:
https://www.youtube.com/watch?v=fPgjE_H2k9s
claves
https://www.youtube.com/watch?v=DUIQlQdED7A
Triangel:
https://www.youtube.com/watch?v=GvSS6_eDHiE
Gong:
https://www.youtube.com/watch?v=_ZVteB1QK9c

Melodiskt slagverk:
Oljefat (Steel drums):
https://www.youtube.com/watch?v=H-bTMbePj0A
Klockspel:
https://youtu.be/FFKiD9giWZI?t=14s
Xylofon:
https://www.youtube.com/watch?v=xH5DD8rMveA
Och vår favorit: Marimba!

Blåsinstrument

De senaste två veckorna har vi pratat om blåsinstrument. Blåsinstrument blåser man såklart i, men det kan också vara bra att veta att de delas in i två olika grupper: Träblåsinstrument och bleckblåsinstrument.

Träblåsinstrumenten är ofta gjorda av trä, men inte alltid. T.ex. tvärflöjt och saxofon är gjorda av metall.

Bleckblåsinstrument är alltid gjorda av metall, och tonen skapas av att man pressar ihop läpparna och blåser mot ett munstycke.

Träblåsinstrument:
Tvärflöjt:

Oboe, klarinett, fagott och mer tvärflöjt (strunta i horn och violin):

Saxofon:

Bleckblåsinstrument:
Trumpet:

Horn:

Trombon:

Tuba:

Stränginstrument

Förra veckan pratade vi om Stränginstrument.

De spelas med fingrarna eller plektrum, men inte med stråke. (Stråkinstrument har ju också strängar)

Här kommer lite exempel (och vilket land de är vanliga i):

 

 

Gitarr (Spanien):

Harpa:

Ukulele (Hawaii):

Mandolin (Irland):

Banjo (Amerika);

Bouzouki (Grekland):

Balalaika (Ryssland):

Elbas (funk):

Stråkinstrument

I årskurs 4-6 ska du kunna lite om olika instrumentgrupper. Framförallt ska du kunna vilket instrument som är i vilken grupp.

 

Många exempel har jag lånat från hemsidan till Norrköpings Symfoniorkester:

http://www.norrkopingssymfoniorkester.se/index.php/instrument

 

 

Vi har redan börjat med att prata om stråkinstrument. Stråkinstrument är vanligast i klassisk musik och i folkmusik. Ibland kan man också höra dem i jazz, pop och rock. Här kommer några exempel:

 

Stråkorkester: Mozart – Eine Kleine Nachtmusik

https://www.youtube.com/watch?v=QZWKUszkbXU

 

Violinsolo: Mendelssohn – Violinkonsert i E-moll

https://www.youtube.com/watch?v=Pmj7nCRYNs4

 

Folkmusik: Trollpolska (Fiol, Nyckelharpa och tramporgel)

https://www.youtube.com/watch?v=DyzopylT-Yg

 

Jazz: Svend Asmundsen

https://www.youtube.com/watch?v=lC7hHgHUWlk

 

De fyra vanligaste stråkinstrumenten är Fiol, Altfiol, Cello och Kontrabas. I Sverige har vi också Nyckelharpa, den är vanligast i folkmusik.

 

Fiol

Det här instrumentet kallas fiol eller violin. Det hör till familjen stråkinstrument, och spelar den ljusaste stämman där. De som spelar stråkinstrument sitter alltid längst fram på scenen, och violinisterna sitter oftast till vänster. Här får du höra Ruth spela en liten bit musik av kompositören Schubert.

https://www.youtube.com/watch?v=x6I3AYqjKb8

 

Altfiol

​Altfiolen, eller violan, ser ut som en vanlig fiol. Men den är lite större, och det gör att violan låter mörkare än violinen. Den hör förstås också till stråkinstrumenten. Och de heter så för att man spelar med en stråke – en pinne med tagel spänt mellan ändarna. Vet du vad tagel är? Hästhår! Här spelar Lennart en bit ur en violakonsert – alltså ett musikstycke där hela orkestern spelar, men en viola har huvudrollen och spelar solo.

https://www.youtube.com/watch?v=WJKZn8BbIQU

 

Cello

​Cellon är det näst största ståkinstrumentet i en symfoniorkester, och låter mörkare än både violin och viola. Den är så stor att den måste stå på golvet när man spelar. Som stöd finns en utdragbar pinne längst ned. Pinnen kallas stackel. Här spelar Niklaas en marsch av Prokofjev.

https://www.youtube.com/watch?v=R2PWY_ZzqNI

 

Kontrabas

Kontrabasen är det största och mörkaste av stråkinstrumenten i symfoniorkestern. Strängarna är också tjockare och längre än på de andra stråkinstrumenten, och det gör också ljudet mörkare. Men man behöver inte vara stor för att spela bas. Här spelar Anna-Cecilia en bit ur “Elefanten” av Camille Saint-Saëns.

https://www.youtube.com/watch?v=lw_lcy4kdyg

 

Stränginstrument 2

Stränginstrument 2:

Shamisen (Japan)

https://youtu.be/RcqO0zkyQRo

 

Koto (Japan)

https://youtu.be/L24Nb4CJzV4

 

Guzheng (Kina)

https://youtu.be/ujzMHLac404

 

Sitar (Indien)

https://youtu.be/9xB_X9BOAOU

 

Saz (Turkiet)

https://youtu.be/RYG-0xvnpvo

 

Luta (1500-talet)

https://youtu.be/R8P5CTlGadE

 

Cittra

https://youtu.be/m1Fwk7Sog6Q

 

Steel guitar (USA)

https://youtu.be/x2M_J16z9sk

 

Frågespel om gitarr:

https://www.elevspel.se/amnen/musik/6352-gitarr-diagnos.html

 

Instrumentkunskap:

https://www.elevspel.se/amnen/musik/1030-instrumentkunskap.html

 

 

Garageband och Betyg

Nu jobbar ni med att skapa musik med iPads i appen Garageband. Ni jobbar med olika färdiga loopar för att tillsammans med en textidé göra en kortare låt.

Men hur påverkar den här uppgiften mitt betyg?
Vi kan börja med att titta på kunskapskravet:

”Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.”

För högre betyg ska du skapa en ”till stora delar fungerande komposition.”

Men hur fungerar det här när jag gör en låt i Garageband?

Det är inte helt lätt för mig att säga vad som är en bra och en dålig låt, eller en fungerande komposition som det står i kunskapskravet. Men det finns några saker ni kan tänka på:

  • Låten ni gör har en bra uppbyggnad: allt börjar inte direkt, utan låten växer fram på ett passande sätt.
  • Låten har en bra variation: Samma ljud för länge blir tråkigt att lyssna på, ofta behöver du bara ta bort eller lägga till en loop för att skapa variation. Ibland kanske det räcker med bara trummor eller bas en stund.
  • Låten har en passande text: De här låtarna behöver inte ha så mycket text, men den ska passa till låten och gärna rimma eller ha ett bra flyt. Använd texten för att bygga upp/variera låten!
  • Ni har en bra diskussion i gruppen: Låt alla få säga vad de tycker och fråga dina kamrater vad de tycker om ingen säger något. Kan ni förklara hur ni har tänkt så är det lättare för mig att förstå om det är en ”fungerande” låt.

Tänk på:

  • En ”earrape”-låt blir inte så kul i längden och svår att sätta betyg på.
  • En låt som byter genre/stil funkar ofta inte så bra. Om du börjar låten som en hip-hop-låt och sen byter till hårdrock i mitten så blir det nog ganska rörigt.
  • Behåll några loopar igenom hela låten: En bra enkel låt har säkert ett eller flera ljud som är samma genom hela låten. T.ex. trummorna eller basen.
  • Ha inte för höga krav! En låt som handlar om varmkorv kan absolut fungera även du inte ens gillar korv. Detta är en skoluppgift där du måste testa dig fram.