Blåsinstrument

Vi har precis pratat om blåsinstrument. Blåsinstrument blåser man såklart i, men det kan också vara bra att veta att de delas in i två olika grupper: Träblåsinstrument och bleckblåsinstrument. Blåsinstrument är vanliga i symfoniorkestern och i paradorkestrar/militärorkestrar. Men många av dem är också populära inom jazz, t.ex saxofon, klarinett och trumpet.

Träblåsinstrumenten är ofta gjorda av trä, men inte alltid. T.ex. tvärflöjt och saxofon är gjorda av metall.

Bleckblåsinstrument är alltid gjorda av metall, och tonen skapas av att man pressar ihop läpparna och blåser mot ett munstycke.

Träblåsinstrument:
Tvärflöjt:

Oboe:

klarinett:

fagott:

Saxofon:

Bleckblåsinstrument:
Trumpet:

Horn:

Trombon:

Tuba:

Stränginstrument

De spelas med fingrarna eller plektrum, men inte med stråke. (Stråkinstrument har ju också strängar). Ofta har de band – ’streck’ som gör det lättare att spela rätt ton. Strängarna är oftast gjorda av metall eller nylon. Stränginstrument används ofta till att spela ackord, men de används också ofta till att spela melodi. Stränginstrument används ofta i pop, rock och i olika typer av folkmusik, de är mindre vanliga i klassisk musik. (Även om harpa används i symfoniorkester)

Här kommer lite exempel (och vilket land de är vanliga i):

Gitarr (Spanien):

Harpa:

Ukulele (Hawaii):

Elbas:

Elgitarr:

Mandolin (Irland):

Banjo (Amerika);

Bouzouki (Grekland):

Balalaika (Ryssland):

Saz (Turkiet):

Shamisen (Japan):

Sitar (Indien):

https://youtu.be/8CnhcGpmH9Y

Luta (1500-1600-tal):

Steel guitar (USA):

Titta även på två varianter av harpa från Japan och Kina:

Koto (Japan)

https://youtu.be/L24Nb4CJzV4

Guzheng (Kina)

https://youtu.be/ujzMHLac404

Stråkinstrument

I årskurs 4-6 ska du kunna lite om olika instrumentgrupper. Framförallt ska du kunna vilket instrument som är i vilken grupp.

Många exempel har jag lånat från hemsidan till Norrköpings Symfoniorkester:

http://www.norrkopingssymfoniorkester.se/index.php/instrument

Vi har redan börjat med att prata om stråkinstrument. Stråkinstrument är vanligast i klassisk musik och i folkmusik. Ibland kan man också höra dem i jazz, pop och rock. Här kommer några exempel:

Stråkorkester: Mozart – Eine Kleine Nachtmusik

Violinsolo: Mendelssohn – Violinkonsert i E-moll

Folkmusik: Trollpolska (Fiol, Nyckelharpa och tramporgel)

Jazz: Svend Asmundsen

De fyra vanligaste stråkinstrumenten är Fiol, Altfiol, Cello och Kontrabas. I Sverige har vi också Nyckelharpa, den är vanligast i folkmusik.

Fiol

Det här instrumentet kallas fiol eller violin. Det hör till familjen stråkinstrument, och spelar den ljusaste stämman där. De som spelar stråkinstrument sitter alltid längst fram på scenen, och violinisterna sitter oftast till vänster. Här får du höra Ruth spela en liten bit musik av kompositören Schubert.

https://www.youtube.com/watch?v=x6I3AYqjKb8

Altfiol

​Altfiolen, eller violan, ser ut som en vanlig fiol. Men den är lite större, och det gör att violan låter mörkare än violinen. Den hör förstås också till stråkinstrumenten. Och de heter så för att man spelar med en stråke – en pinne med tagel spänt mellan ändarna. Vet du vad tagel är? Hästhår! Här spelar Lennart en bit ur en violakonsert – alltså ett musikstycke där hela orkestern spelar, men en viola har huvudrollen och spelar solo.

https://www.youtube.com/watch?v=WJKZn8BbIQU

Cello

​Cellon är det näst största ståkinstrumentet i en symfoniorkester, och låter mörkare än både violin och viola. Den är så stor att den måste stå på golvet när man spelar. Som stöd finns en utdragbar pinne längst ned. Pinnen kallas stackel. Här spelar Niklaas en marsch av Prokofjev.

https://www.youtube.com/watch?v=R2PWY_ZzqNI

Kontrabas

Kontrabasen är det största och mörkaste av stråkinstrumenten i symfoniorkestern. Strängarna är också tjockare och längre än på de andra stråkinstrumenten, och det gör också ljudet mörkare. Men man behöver inte vara stor för att spela bas. Här spelar Anna-Cecilia en bit ur “Elefanten” av Camille Saint-Saëns.

https://www.youtube.com/watch?v=lw_lcy4kdyg

Kontrabas är också väldigt vanligt i Jazz:

Stråkinstrument från andra länder och kulturer:

Erhu (kina):

Rebab (Turkiet mm):

Skapa spelmusik

Börja med att titta på klippet för att komma igång med chrome music lab. Glöm inte att spara dina låtar. Tänk på att du kan även ladda ner dem som ljudfiler.

Fundera sen på vad för musik som behövs till din spelidé:

  • Vilka olika situationer behövs det musik till? Hur många är dessa?
  • Vad för olika känslor ska musiken förmedla till de olika situationerna? (Lugn, stress, glädje, sorg osv?)
  • Skriv en lista på vilken musik som behövs.
  • Börja skapa musik till varje situation, tänk på hur musiken ska passa till situationen. Ska den vara lugn och ha få toner, eller rörig och snabb/stressig t.ex? Ska det vara många ljusa toner eller mörka toner? Vilket instrument/ljud passar bäst?
  • Spara sen din musik i ett dokument. Kopiera och klistra in. Dubbelkolla att länken fungerar.

Du kan alltid skriva till mig på teams, eller mail om du har några frågor.

Lycka till!

Prov Instrumentgrupper

Snart är det prov på instrumentgrupper! Här kommer en lista på de olika instrumentgrupperna. För att satsa på E-nivå behöver du träna in 1-2 instrument i varje grupp, för C-nivå 3-4 instrument och 5-6 instrument för A-nivå. Du måste inte ha alla rätt för att få A på provet, men nästan. Ett tips är att du väljer ut några instrument i varje grupp som du tränar på, försöker du träna in allt kan det lätt bli för mycket att hålla reda på! Missar du provet eller behöver göra om det så kommer du att kunna göra det veckan efter.

Stråkinstrument: (Spelas med stråke)
Fiol
Altfiol
Cello
Kontrabas
Nyckelharpa

Stränginstrument: (Spelas med fingrar eller plektrum)

Gitarr/Elgitarr
Ukulele
Elbas
Banjo
Harpa
Mandolin
Bouzouki (Grekland)
Balalaika (Ryssland)
Luta (1600-talet)

Blåsinstrument: (Blåser man i)

Tvärflöjt (kallas också bara ”flöjt”)
Blockflöjt
Klarinett
Saxofon
Oboe
Fagott

Trumpet
Trombon
Horn (Valthorn)
Tuba

Tangentinstrument: (Har tangenter, som ett piano)
Piano
Orgel
Synth
Dragspel
Cembalo
Celesta

Slagverksinstrument: (Slår man på, eller skakar mm.)

Olika trummor:
Trumset
Bongotrummor
Djembe
Congas

Skakinstrument:
Shakers
Maracas
Ägg
Tamburin

Melodiska (Mallet):
Xylofon
Klockspel
Marimba

Plus många mer:
Kastanjetter
Triangel
Claves

Pluspoäng:
Gong
Puka (Timpani)
Rörklockor
Oljefat (Steel drums)

Det kan vara lättare att komma ihåg instrumenten om du vet hur de låter och ser ut, här finns alla videos vi har tittat på:
http://musik.skattkarrsskolan.se/category/instrumentgrupper/

Här finns också två spel som kan göra dig säkrare på de olika instrumenten:

http://musik.skattkarrsskolan.se/instrumentgrupper/spel-trana-instrumentnamn-och-grupp/

Kunskapskrav:
Eleven kan med viss/relativt god/god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.

Lycka till!

Om Resonemang och Genrer

I höst ska du i åk 5 och åk 6 lära dig mer om genrer och träna dig i att resonera i musik. Här kommer lite tips om resonemang:

Det viktiga när du för ett resonemang om musik är att du kan prata om detaljer i musiken du hör. Några exempel som inte är så bra:

  • Jag tyckte låten var bra för att det är en bra låt
  • Jag tyckte låten var bra för att det är min musiksmak

Ibland kan det vara svårt att veta vad man tycker, men det viktigaste är att du kan visa att du förstår vad du hör. Du kanske hör vilka instrument det är, vad för genre det är eller hur sångaren sjunger/rappar. Använd det i ditt resonemang!

 

Exempel på bra resonemang:

Jag tyckte låten var bra för att:

  • Jag gillade gitarrerna
  • Jag gillade sången
  • Jag gillar hur låten börjar
  • Jag gillade hur artisten sjöng (raspigt, hest, vackert, snyggt, svängigt)
  • Jag gillade hur det varierade mellan vers och refräng.
  • Jag gillade hur basen kom in.
  • Jag gillade texten.
  • Jag tyckte det var bra för att jag gillar hip-hop.
  • Jag gillade att soundet var snyggt/rent/stökigt/tungt osv.

Jag tyckte inte låten var bra för att:

  • Den var enformig (tråkig).
  • Jag gillade inte … (gitarrerna/sången osv.)
  • Jag gillade inte introt (början), men versen var bra.

 

Tips!

Ofta kan du göra om en genre till ett adjektiv: ”funkig”, ”rockig”, ”punkig”, ”poppig” osv.