Att uttrycka sig om musik (Lucia)

Ur ”Centralt innehåll” (Lgr11)

  • Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Kunskapskrav:

Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt/utvecklat/välutvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.

 

Frågor där du kan uttrycka dig om lucia:

Med dessa frågor är tanken att du ska kunna förklara vad tycker om viss musik, men samtidigt kunna förstå att andra kan tycka annorlunda och varför de tycker så. Tänk på att alltid utveckla dina svar. ”Varför?” är en bra fråga att ställa sig själv.

  1. Vad betyder Lucia för dig?
  2. Vad tror du det betyder för någon som är äldre? (t.ex. farmor, morfar osv.) Varför?
  3. Om någon inte tycker om Lucia, vad tror du att det kan bero på?
  4. Har du själv något tydligt minne från ett Luciatåg som har påverkat dig?
  5. Vilka låtar tycker du är viktigast att ha med i ett Luciatåg? Varför?
  6. Om du får välja en ny låt att lägga till i ett luciatåg, vilken skulle du välja? Och varför tycker du att den skulle passa bra?

Maila dina svar till:

jonas.helander(snabel-a)karlstad.se

Fakta om Lucia

Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer och denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden.
Lucia är även ett helgon i romersk-katolska kyrkan med ursprung från Sicilien. Dagens nordiska luciafirande har dock inte mycket gemensamt med helgonkulten.
• Ordet lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus.[1]

Historia
Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder.
Ungdomarna hade sin egen tradition på årets längsta natt. Det var att dra runt mellan gårdarna i grannskapet och sjunga visor, för att på så sätt få pengar och gåvor, skämta och skrämmas lite. Ofta sjöngs några av de många Staffansvisorna, som i sista versen ofta har en anspelning på brännvin eller gåvor, vilket man ville ha från gården man sjöng för. Samma fenomen uppträdde på valborgsnatten då det kallades att sjunga maj. Såväl tiggar- och skämtsången kring lucia, som att sjunga maj har alltså överlevt in i våra dagar, fast i förändrade former.

Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena; omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen (se även Sveriges Lucia) har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, i Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.[3]

På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, firas en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en ”flygande åsna” som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

Modern svensk luciatradition
Ett vanligt luciatåg består av ett följe som sjunger sånger och visor med Lucia-, Staffans- och jultema. Eventuellt har man också med sig och bjuder på kaffe eller glögg, lussebullar och pepparkakor. Det moderna luciatåget har alltid en lucia, klädd i vitt med ljuskrona på huvudet och ett rött band om magen. Lucian följs av tärnor, i likadana vita långa särkar som lucian men med glitter eller kransar i håret och ibland även glitter eller andra band om midjan. Stjärngossar som framför Staffansvisan brukar höra till.
Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm.[12]
Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen i Stockholm, där Adolf Fredriks musikklasser, Stockholms musikgymnasium och Stockholms läns blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.